onsdag 23 november 2016

Epilog

De gick till Veras och hängde där resten av dagen. Drack litervis med te och kaffe och tömde faten med mackor och bullar. Höga av adrenalin och koffein och makt. 
Simon och Mårten anslöt efter ett par timmar, proppfulla med nyheter.
”Fy fan vad ni är bra!” sa Simon och lyckades på något sätt få in alla tre i en enda stor gruppkram.
”Jag fattar fortfarande ingenting”, sa Mårten. ”Hur fick ni reda på att gubben är pervers? Och hur fixade ni bilden?”
Alice, Veronica och Nettan bytte en snabb blick. De hade redan kommit överens om att inte berätta ett dugg mer än nödvändigt och säga sanningen bara till några få utvalda. Mårten var inte en av dem.
”Kvinnlig list, du vet”, sa Nettan och gav Mårten ett leende som fick honom att helt komma av sig.
Vartefter dagen gick fylldes Veras av folk. Ryktet flög över stan och till slut visste alla att skolans nya rektor hade blivit avslöjad som pedofil och fått sparken på stående fot av skolförvaltningens chef, mitt på scenen, mitt inför alla människor och alla visste att han säkert hade våldtagit åtminstone några elever och att han hade försökt göra om Pingstkyrkan till något slags centrum för pedofiler och…
Alice hade skickat att sms till mamma redan innan de gick till Veras. Talat om var hon var och att allt var bra med henne. Sedan stängde hon av mobilen. Det var lika bra att de inte pratade med varandra på några timmar. För fortfarande var Alice inte säker på hur mamma skulle reagera. Skulle hon vara ledsen? Förbannad? Och på vem i så fall?
När klockan närmade sig fyra gick det inte att skjuta upp längre.
”Jag måste gå hem”, sa hon och reste sig upp.
”Vill du sällskap?” sa Simon, Veronica och Nettan i stort sett i munnen på varandra.
Alice hade aldrig förut riktigt förstått uttrycket ”att bli alldeles varm om hjärtat”. Nu begrep hon. Det var så det kändes.
”Ni kan följa med en bit på vägen. Men sista biten vill jag gå själv.”
Vinterluften var kall och krispig efter den kvävande värmen på Veras och Alice drog ett djupt andetag. Sedan tre till tills hon nästan kände sig yr av syreöverskott och lättnad. Nu skulle hon gå hem. 





1 kommentar: